R.4. Sjuk- och hälsovård och sociala tjänster

{{A. EPSU:s medlemsförbund samlade till sin 8:e kongress i Bryssel 8-11 juni 2009 bekräftar att:}}

{{1.}} Sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster står i centrum för den europeiska sociala modellen, de är väsentliga för att garantera var och ens grundläggande rätt till hälsa och måste vara tillgängliga för alla europeiska medborgare och alla invandrare. Dessa offentliga tjänster är avgörande för att förbättra arbets- och levnadsvillkor, och också för att stärka social sammanhållning och ge social trygghet. Sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster kan endast fullgöra sina uppdrag med en ordentlig, med en rättvis, universell och solidaritetsbaserad organisation, styrning och finansiering. De måste grundas på sunda och ekonomiskt hållbara system för social trygghet. Europeiska, nationella, regionala och lokala offentliga myndigheters roll och ansvar i förhållande till offentliga, privata och ideella tjänsteleverantörer behöver definieras och stärkas. En definition av sjuk- och hälsovård och/eller sociala tjänster måste återspegla den mångfald av tjänster som existerar i olika europeiska länder. Respekt och förståelse för den specifika bakgrund som har påverkat dessa sektorers utveckling runt omkring i Europa är en grundläggande förutsättning för att kunna utveckla en gemensam europeisk politik.

{{2.}} Sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster tjänar först och främst allmänintresset. Oberoende av ägandeförhållanden, måste de uppfylla konkreta normer baserade på kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet, universalitet, kontinuitet, rimliga priser, närhet, socialt partnerskap, användarskydd och demokratisk kontroll. Sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster har många olika syften. De är inte bara till för sjuka, skadade eller utsatta individer och/eller medborgare i trångmål, de är väsentliga för att förbättra och upprätthålla en hög levnadsstandard och hög folkhälsonivå i Europa. Det krävs en integrerad syn på sjuk- och hälsovård, sociala och andra offentliga tjänster för att garantera en bra livskvalitet för alla i Europa.

{{3.}} Marknadskrafternas och liberaliseringens allt större inflytande över sjuk- och hälsovård och sociala tjänster har visat sig underminera solidaritet och sammanhållning, öka orättvisor och har negativa följder för medborgarnas levnads- och arbetsförhållanden och anställningstryggheten. Marknadsprinciper och kommersiella intressen, bland annat vinstutsikter, råkar ofta i konflikt med allmänintresset och arbetstagarnas intressen inom sjuk- och hälsovård och sociala tjänster. Regeringars liksom ekonomiska och EU-institutioners försök att avreglera och/eller kommersialisera sjuk- och hälsovård och sociala tjänster bör därför stoppas och istället bör man utveckla grundliga sociala tillsynsramar, till exempel om bindande kriterier för social upphandling.

{{4.}} Demografiska förändringar och en allt äldre befolkning kommer att öka efterfrågan på sjuk- och hälsovård och sociala tjänster av hög kvalitet i Europa. Denna efterfrågan kan endast mötas genom tillräckligt omfattande, motiverad, välbetald, kvalificerad och välutbildad yrkespersonal på alla nivåer. Det allt större antal anställda inom sjuk- och hälsovård och sociala tjänster som lämnar sektorn eller sin region/sitt land utgör ett allvarligt hot mot tillgången på sjuk- och hälsovård och sociala tjänster av hög kvalitet i Europa. Det finns ett trängande behov av investeringar i sektorn och dess personal för att ta itu med den existerande och framtida personalbristen, men även för att möta utmaningar kopplade till kvalifikationsstrukturer och nya kompetensbehov.

{{5.}} Förändringar i organisationen och tillhandahållandet av tjänster inom sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster leder till allt störe oro för fackliga rättigheter och representation. Skenbart eget företagande, outsourcing och utläggning på entreprenad, användandet av tillfälliganställda från bemanningsföretag, samt allt fler tidsbegränsade och deltidskontrakt gör det svårare för fackföreningar runt omkring i Europa att organisera och representera sektorns arbetstagare genom avtalsförhandlingar och social dialog. Det finns allt fler vinstdrivande företag, ideella organisationer och små företag som tillhandahåller sjuk- och hälsovård och sociala tjänster, vilket har medfört att ett större antal arbetsgivare förvägrar sina anställda fackliga rättigheter och säger nej till att tillämpa kollektivavtal i sina organisationer. En gemensam strategi måste utarbetas för att stärka europeiska fackförbund inom sjuk- och hälsovård och sociala tjänster.

{{B. Den 8:e kongressen uppmanar EPSU och medlemsförbunden att:}}

{{6.}} Genom organisation, lobbyarbete, mobilisering, politisk utveckling och social dialog utveckla en stark profil och röst för den fackliga rörelsen inom sektorerna för offentlig, privat och ideell sjuk- och hälsovård och sociala tjänster, inklusive:
-* sjukhustjänster;
-* primärvård och polikliniker;
-* barnomsorg och tjänster för att skydda barn;
-* socialt arbete och sociala stödtjänster;
-* långvård för äldre och/eller funktionshindrade personer;
-* hem- & samhällsvård, inklusive hemhjälp;
-* psykiatrisk vård;
-* samhälls- och kulturella tjänster;
-* subventionerat boende;
-* arbetsmarknadstjänster.

{{7.}} Fortsätta att tillhandahålla resurser för forskning, utbildning, informationsutbyte, medvetandegörande och kampanjverksamhet i kampen för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster av hög kvalitet, och mot olika former av marknadsorientering, inklusive EU-policy och initiativ som har tillkännagetts för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster.

{{8.}} Utveckla och fortsätta med kampanjverksamhet i syfte att garantera att befintliga och framtida rättsliga och icke-rättsliga europeiska alternativ som rör sektorn för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster, och i synnerhet (det föreslagna) ”direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård” på ett nöjaktigt sätt återspeglar och tryggar dessa tjänsters universella och solidaritetsbaserade grund.

{{9.}} Kämpa för lika rättigheter, möjligheter och behandling för alla arbetstagare inom sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster, och bekämpa diskriminering på grund av kön, kulturell eller etnisk bakgrund, nationalitet, fysiska och psykiska funktionshinder, sexuell läggning, politisk och religiös övertygelse och ålder.

{{10.}} Stärka partsrelationerna inom sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, samt inrätta gemensamma aktiviteter och projekt med relevanta arbetsgivarorganisationer.

{{11.}} Främja genomförandet av branschövergripande och branschspecifika texter från den europeiska sociala dialogen.

{{12.}} Bekämpa exploaterande och oetiska metoder vid gränsöverskridande rekrytering av anställda i sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster genom att införa och främja EPSU-HOSPEEM:s uppförandekod för gränsöverskridande rekrytering. Ta upp frågor som rör skälen till att anställda i sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster migrerar.

{{13.}} Bygga upp och stärka allianser för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster av hög kvalitet med relevanta och representativa organisationer, bland annat men inte begränsat till organisationer som ISKA, EFS och andra fackliga organisationer, arbetsgivare, sociala frivilligorganisationer, yrkesorganisationer och användargrupper.

{{14.}} Bygga vidare på det befintliga arbetet och nätverk inom sociala tjänster och vidareutveckla aktiviteter som stärker fackets och EPSU:s deltagande inom sociala tjänster involvement in the area of social services.

{{15.}} Bidra till EPSU:s övergripande strategi till förmån för en horisontell rättslig ram på EU-nivå för offentliga tjänster och ett EU-omfattande handlingsprogram baserat på protokollet för offentliga tjänster som de 27 regeringarna i EU enades om år 2008.
Använda det allmänna innehållet i denna strategi som en ram för initiativ, bland annat debatter om konkret tillhandahållande av sjuk- och hälsovård och sociala tjänster i förhållande till almänintresset samt medborgarnas rättigheter och förväntningar.

{{16.}} Utarbeta en strategi som skyddar anställda i sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster från omänsklig behandling och otrygg sysselsättning, samt stödja möjligheterna att bibehålla dem genom att förbättra arbetsvillkor inklusive men inte begränsat till följande områden:
-* balans mellan fritid/yrkesliv;
-* arbetstid: oregelbunden arbetstid, skiftarbete och jour (arbetstidsdirektivet);
-* utbildning, livslångt lärande och karriärmöjligheter;
-* arbetsmiljö;
-* anställningsstatus och anställningsvillkor;
-* lön.
Bekämpa undervärderingen av jobb inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster och stödja att yrkena professionaliseras.

{{17.}} Begära tillbörlig finansiering och långsiktig offentlig investering rill sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster i syfte att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inklusive tillräckligt med kvalificerade yrkespersoner, tillbörliga löner och arbetsvillkor liksom effektiv service till allmänheten.

{{18.}} Främja och kämpa för fackliga rättigheter för arbetstagare inom sjuk- och hälsovård och sociala tjänster i offentliga, privata och ideella sektorn, inklusive rätt till information, samråd, förhandlingar, kollektivavtal och rätt att vidta stridsåtgärder.

{{19.}} Övervaka olika multinationella företags utveckling och aktiviteter inom sektorerna för sjuk- och hälsovård och sociala tjänster samt stödja inrättandet av europeiska företagsråd i de företag som täcks av lagstiftningen.

{Antaget av EPSU:s Kongress den 9 juni 2009}

<doc14384|left>

More like this